LÄRARENS FÖRVÄNTNINGAR OCH PYGMALIONEFFEKTEN

Hajja.nu / Blogg / LÄRARENS FÖRVÄNTNINGAR OCH PYGMALIONEFFEKTEN

Blir lärarens favorit bäst? En provocerande fråga. De förväntningar vi har på elevers prestationer har en enorm inverkan på deras lärande. Positiva förväntningar kan stärka lärandet medan låga förväntningar kan försvåra lärandet. Läs mer om Pygmalioneffekten, även kallad Rosenthaleffekten. 

Forskaren Robert Rosenthal visade år 1968 med  i en studie hur elever påverkas av sina lärares förväntningar. I studien administrerades ett begåvningstest till elever. Utifrån testresultaten informerades berörda lärare om vilka 20 procent av eleverna som ansågs särskilt begåvade med stor potential. Lärarna informerades också om att de här eleverna sannolikt skulle förbättra sina studieresultat betydligt mer än sina klasskamrater under det kommande läsåret. Men i själva verket var de elever som lyfts fram som särskilt begåvade slumpmässigt utvalda av forskarna. Det var alltså i genomsnitt varken var bättre eller sämre än sina klasskamrater när terminen startade. Men lärarna trodde och förväntade sig alltså vissa elever skulle lära sig mer.

Efter åtta månader fick eleverna göra ett nytt begåvningstest. Resultatet visade att de 20 procent som ansetts som särskilt lovande hade förbättrat sina testresultat klart mer än övriga elever. En förklaring till Pygmalioneffekten är att en persons positiva förväntningar på en annan tar sig uttryck i positiva ord och handlingar. Positiva ord och handlingar börjar gradvis införlivas hos den andre om denne också upplever mer positiva förväntningar på sig själv och sin förmåga. Detta främjar både inre motivation och bättre prestation. 

Att veta vilka beteenden lärare uppvisar mot elever om de har högre eller lägre förväntningar lär oss vad man bör sträva efter eller undvika för att eleverna ska lära mer. Jere Brophy (Brophy, 1983) sammanställde konkreta beteenden som man i vetenskapliga studier funnit att lärare i högre utsträckning uppvisar gentemot elever som de har låga förväntningar på:

  • Ber mindre ofta eleverna att svara på frågor. 
  • Ger mindre tid att besvara frågor.
  • Kritiserar oftare fel.
  • Ger mindre ofta beröm för goda och korrekta insatser.
  • Ger överlag mindre uppmärksamhet och samspelar mindre med eleverna.
  • Ställer lägre krav.
  • Visar upp ett mindre bekräftande kroppsspråk, såsom ögonkontakt, nickningar, leenden och att luta sig framåt.

Föga förvånande kommer elever som möter beteenden från listan ovan att tro mindre på sig själva och förmodligen anstränga sig mindre. Visst är det värt att fundera över vilka beteenden man själv uppvisar mot elever och studenter man möter i sin undervisning. Även subtila signaler som blickar, leenden, kroppsspråk och ord spelar roll. Fråga dig själv – vilka förväntningar har du och påverkar förväntningarna ditt beteende?