Under en hel skoldag sitter eleverna ner den mesta delen av tiden, både under lektioner men också på raster. Forskning visar tydliga samband mellan rörelse och skolresultat. Med små medel kan man skapa rörelse i klassrummet för höja vakenhetsgraden och förbättra koncentrationen. Dessutom kan man låta eleverna tänka aktivt istället för att lyssna passivt, något som i sin tur främjar minnesinkodning. En aktiv kropp och en aktiv hjärna – helt enkelt.
Sammanfatta på stående fot
När eleverna på egen hand läst om hur man disponerar en argumenterande text var det dags för rörelse. I bänkpar fick de ställa sig vid ett av de tolv tomma papprena som hängde på väggarna i klassrummet. Med sina egna ord fick de sammanfatta det lästa vilket är ett bra sätt att bearbeta ny information på, för att få den att fastna över tid.
När eleverna ritat och skrivit klart skulle varje par uppsöka ett annat par. Paret med det längsta efternamnet fick på stående fot presentera sin bild utan att titta i läroboken. I det här momentet jobbade eleverna med framplockning, vilket är en viktig del av minnesprocessen. När man drar i sina minnestrådar stärks minnet. Den stående övningen avslutades med att ett av paren fick förklara sin bild för oss och vi kunde korrigera en eventuell felinlärning.
Avsluta på stående fot
Oavsett om du skriver en avslutning på en argumenterande text eller ska avsluta en lektion, så är det i avslutningen som du har möjlighet att knyta ihop lösa trådar. När eleverna samlat ihop böcker och datorer och ställt sig bakom bänkarna fick de reflektera över vad de lärt sig under lektionen och hur de lärt sig. Vår egen reflektion handlade om hur enkelt man kan få in rörelse i klassrummet och hur rörelsen i sin tur fick eleverna kognitivt aktiva. Det är när eleverna aktivt tänker som de lär som bäst!
